SAIDA MAK LINGUAJEN PROGRMASAUN?


Lingujen programasaun, bele dehan moos lingua komputador nian, ne’ebé  sai hanesan instruksaun standar atu komanda komputador. Linguajen programasaun ne’e hanesan regulasaun sintase nian no semantiku ne’ebé mak utilize atu fo definisaun ba komputador. Linguajen ne’e programmer sira uza atu identifika loos data ne’ebé mak sei utilize husi komputador, oinsa mak data ne’e bele rai no kontinua ne’ebé mak sei hasoru situasaun oioin.


TIPU SIRA HUSI LINGUAJEN PROGRAMASAUN NIAN

1.      Linguajen programasaun JAVA

Sai hanesan lingulajen programasaun ne’ebé mak bele hala’o iha computer no moos telephone. Java la hanesan ho javaSript. JavaScript sai hanesan linguajen scripting ne’ebé mak utilize husi web browser.

2.      Linguajen programasaun PYTHON

Python sai hanesan linguajen ne’ebé dinamis ne’ebé apoiu ba programasaun ne’eé nia potensia objetu. Pyhton utilize iha software ne’ebé de’it mak bele funsiona iha plataforma sistema operasaun ne’ebé de’it.



3.      linguajen programasaun PHP  (kategória ne’ebé mak aas)

PHP sai hanesan linguajen programasun ne’ebé mak barak utilize iha ohin loron. PHP primeira ves halo husi Rasmus Lerdorf iha tinan 1995. Iha momentu ne’eba PHP ho naran FI (Form Interpreted), ne’ebé kompostu husi script ne’e atu data form husi web.

4.      Linguajen programasaun HTML  (kategória ne’ebé mak aas)

HyperText Markup Language (HTML) sai hanesan linguajen programasaun ne’ebé utilija atu halo pajina web no fo sai informsaun ne’ebé mak iha browser internet.



5.      MICROSOFT VISUAL BASIC  (kategória ne’ebé mak aas)

Visual Basic (habadak VB) sai hanesan linguaien programsaun ne’ebé mak  Integrated Development Environment (IDE) visual atu halo software ne’ebé mak sistema opersaun. Microsoft Windows ho modelu programsaun (COM), Visual Basic sai hanesan jerasaun linguajen programasaun BASIC no atu dezenvolve software ho lalais.

6.      Linguajen VISUAL C++ (kategória ne’ebé mak aas)

Visual C++ sai hanesan produtu Integrated Development Environment (IDE) ba iha linguajen C no C++ ne’ebé mak dezenvolve husi Microsoft. Visual C++ sai hanesan pakote husi Microsoft Visual Studio.

7.      linguajen programasaun C++ (kategória ne’ebé mak aas)

C++ sai hanesan linguajen programasaun ne’ebé mak iha modelu prgramasaun ho potensia object, atu resolve problema, C++ halo etapa dahuluk ne’ebé mak fo hatete class-class ne’ebé sai hanesan class ne’ebé mak halo uluk nian sai abstract husi objektu fisiku, klase refere eziste situasaun objektu, husi nia membru no modelu físiku nian.


8.      linguajen prgramasaun XML

Extensible Markup Language (XML) hanesan linguajen markup multifunsaun ne’ebé mak hetan ekomendasaun husi W3C atu halo deskripsaun ba data

XML moos uza tags hanesan HTML maibe nia utilizasaun la’os de’it ba pajina web nian.

 XML sai hanesan metode ida atu halo marka ba dokumentu ida.


9.      Linguajen programasaun WML

WML nia signifikadu  Wireless Markup Language, mak hanesan prgramasaun ne’ebe mak husi aplikasaun ne’ebé ho modelu XML (Xtensible Markup Langauge).


WML ne hanesan linguajen progrmasaun ne’ebé mak utlija husi aplikasaun wireless.

WML sai hanesan analójia husi HTML ne’ebé mak funsiona husi protokolu nirkabel.


10.  Linguajen programasaun PERL

Perl sai hanesan programasaun ne’ebé mak utilize ba sistema opersaaun Unix (SunOS, Linux, BSD, HP-UX), utilize moos husi DOS, Windows, PowerPC, BeOS, VMS, EBCDIC, no Pocket PC.

PERL sai hanesan llinguajen ne’ebé mak hanesan moos ho programasaun C.


11.  Linguajen programasaun CFM

Cfm uza tag ColdFusion ho software Adobe ColdFusion / BlueDragon / Coldfusion Studio.

Syntax coldfusion ne’ebé modelu html.


12.  Linguajen programasaun Javascript (kategoria ne’ebé aas)

Javascript sai hanesan linguajen programasaun ne’ebé ho linguajen scripting ne’ebé di’ak no la’o iha area client.

JavaScript sai hanesan linguazen ida ne’ebé mak utilize no dozenvolve moos husi Netscape.


Atu hala’o script ne;ebe mak utilize husi javascript ita utilize javascrpit ne’ebe mak JavaScript-enabled browser ne’ebé mak bele hamoris sistema JavaScript.

13.  Linguajen programasaun CSS

Cascading Style Sheets (CSS)  sai hanesan linguajen ne’ebé mak stylesheet utliza atu forma dokumentu ida ne’ebé mak ho modelu markup.

Utlizasaun komum husi CSS atu format pajina website ne’ebé mak hakerak husi HTML no XHTML.

Inklui moos utilize husi dokumentu hotu ne’ebé mak ho modelu XML inklui SVG no XUL.

Spesifikasaun husi CSS atur husi World Wide Web Consortium (W3C).


EZEMPLU HUSI LINGUAJEN PROGRAMASAUN NIAN?

Ezemplu husi linguajen programasaun CSS

H2 {
  color : white;
  background : black;
}





#Textu {
  color : white;
  background : black;
}





.titulu{
  color : white;
  background : black;
}





#titulu h2 {
  color : white;
  background : black;
}


<h2 style:"color : black; :">Hau nakar</h2>


<html>
<head>
   #titulu h2 {
   color : white;
   background : black;
   {
</head>
<body>
  <div id="titulu">
   <h2>Hau hadomi IOB</h2>
  </div>
</body>
</html>


#titulu h2 {
  color : white;
  background : black;
}


<html>
<head>
    <link rel=‚stylesheet‛ href=‚style.css‛ />
</head>
<body>
  <div id="judul">
   <h2>Hau estudante faculdade ICT husi IOB </h2>
  </div>
</body>
</html>





Ezemplu husi linguajen programasaun php

1.  <html>
2.  <body>
3.  <h1>PHP Test</h1>
4.  <?php
5.  // ida ne nia funsaun atu komentar iha linha ida.
6.  echo "ne ma skrip PHP primeiru!";
7.  /*
8.  ne bele komentar iha lina barak
9.  nebe la hanesan
10.*/
11.?>
12.</body>
13.</html>


Ezemplu husi c++

Ezemplu :

V oid main(void)

{

            Kode programa ne’ebé mak sei hakerek.

}

Xave  void husi kurun ne’ebé mak operasional, signifika katak bele hakerek ou lae.

Ezemplu :

int main(void)

{

            Kode programa ne’ebe hakerek ho ;

            return 0;



Linguajen programasaun phyton.

Hodi hakerek phyton iha shell prompt, ita sei tama mode interaktif Python ne’ebé mak sei fo sinal ho “>>>“.


B. Mode Skrip

Ita moos bele hala’o phyton ho modelu ezekusaun direitamente scritpt ida programa ba shell prompt. Ita komanda ida :

 $ python myprogram.py

Komanda ne’e sei ezekuta script  myprogram.py direitamente husi direoriu ne’ebé aktivu hela.

Ne’e uza nafatin Geany. Tuir mai listing kode my program.py:

1
2
3
# file: my program.py
print "Python, I am coming!"



LINGUAJEN PROGRAMASAUN PASCAL


Program HelloSheliciouss;
 
var a: string;
 
begin
 
 writeln('Hello Sobat Sheliciouss');
 
 readln(a);
 
end.



EZEMPLU HUSI LINGUAJEN PROGRAMASAUN HTML

<!DOCTYPE html>
< html>
<head>
<title>Pagina Titulo</title>
< /head>
<body>

<h1>Ida ne mak Heading</h1>
<p>Ida ne mak paragrafu.</p>

< /body>
</html>



EZEMPLU HUSI LINGUAZEN PROGRAMASAUN JAVASCRIPT

function myMove() {
    var elem = document.getElementById("myAnimation");
 
    var pos = 0;
    var id = setInterval(frame, 10);
    function frame() {
        if (pos == 350) {
            clearInterval(id);
        } else {
            pos++;
 
            elem.style.top = pos + 'px';
 
            elem.style.left = pos + 'px';
 
        }
    }
}

 




No comments:

Post a Comment